Att leva med diabetes, del 2

Hur är det egentligen att leva med diabetes? Rent praktiskt alltså, vad pysslar jag med  varje dag? För ett par veckor sen skrev jag ett inlägg med samma inledning, här kommer fortsättningen. För trots att jag försöker uttrycka mig kort så är det mycket att berätta om, helt enkelt för att det är mycket att göra.
Det förra inlägget hittar ni här.
Den sak jag som jag gör oftast, förutom att kolla blodsockret, är att ta insulin när jag äter, eller när jag har för högt blodsocker.

Tallrik med mat bestående av stekta korvslantar, surkål, kålsallad och potatisknödel

På 80-talet, när jag fick diabetes, då åt jag enligt en speciell lista från dietisten, 2 dl ris eller 2 dl pasta tex, och så hade jag en bestämd dos till detta. Det var hyfsat enkelt att följa, och sen justerade vi doserna jag, föräldrarna, läkaren och sköterskan när vi träffades, ca 4 gånger om året. Jag tycker att det var enkelt, men kostnaden var att portionsstorlekarna inte kunde varieras beroende på hur hungrig, eller mätt, jag var. Det blev väldigt tvång kring mat helt enkelt.
Idag uppskattar jag mängden kolhydrater i det jag äter, och sen tar jag insulin i proportion till det. Oftast försöker jag uppskatta med ögonmåttet, det är enklast att utföra, men är väldigt osäkert. Tänk er själv, framför er på tallriken ligger en hög ris. Är det 2 dl, eller 3 kanske? Kommer du att äta upp allt. Dessutom täcks den lite av nån sorts gryta, är det mer gryta och mindre ris, eller tvärtom kanske. Ja, svårt att se. Sen är nästa fråga, är det mycket kolhydrater i grytan? Eller kan jag strunta i den, kanske inte, kanske, vet inte. Får chansa lite på det också. Det blir helt enkelt mycket kvalificerade gissningar. Sen, efter att jag har uppskattat antal kolhydrater, ska jag uppskatta hur mycket insulin det blir till detta. Insulinet doserar jag proportionellt mot antal kolhydrater, olika proportionalitetskonstanter under olika tider på dygnet. Och sen är det frågan om hur jag motionerade igår, hur mycket jag tänkt röra mig idag och vart i menscykeln jag är. Blir lite olika faktorer till att räkna in.

Tallrik med måltid bestående av korv, surkål och potatissallad

Men om det är jag som har lagat grytan, då blir det väl enklare? Frågan om hur mycket kolhydrater det är i borde vara enkel att svara på för kocken. Men vad hade jag i, hur mycket av varje, och hur mycket kolhydrater i varje ingrediens, hur många portioner blev det, och hur mycket tog jag. Rätt många frågor att besvara, varje gång jag lagar mat.

Tacka vet jag att gå till McDonalds, eller äta färdig frysta portioner, där har de ju redan räknat ut allt det här åt mig :). Fast maten är ju inte särskilt god, eller nyttig.
Ibland misslyckas jag ju med insulinberäkningen, eller glömmer ta insulin när jag äter nåt. Då får jag högt blodsocker och behöver ta insulin av den anledningen. Men hur mycket då? Ja, först beror det ju på när jag tog insulin förra gången, om jag har mycket insulin kvar i kroppen och därför kan förvänta mig en blodsockersänkning av det. Då behövs det lite mindre. Eller är blodsockret på väg snabbt uppåt, då kanske jag behöver lite mer insulin. Eller har jag tränat nyss, och haft en sänkt basdos, då behöver jag kanske lite mer, eller lite mindre, eftersom insulinet kan ha mer effekt i kroppen under träning och direkt efter den. Förutom det här (och några andra funderingar) brukar jag ta insulin proportionellt mot hur mycket jag vill att blodsockret ska sjunka. Lite olika proportionalitetskonstanter över dagen bara, precis som med kolhydraterna.