Digital diabetes – en översikt

Denna post är en sammanfattning på svenska av artikeln Digital diabetes: Perspectives for diabetes prevention, management and research från 2019. Artikeln i sig är en sammanfattning av flera olika artiklar som alla handlar om diabetes, både typ 1 och typ 2, samt deras behandling i framtiden.

Artikel

Hur ser det ut när vi går från en värld där patienter karaktäriseras av bara ett fåtal mätningar av tex fasteglukos och Hba1c till en värld där patienter, profession och forskare kan ta flertalet parametrar från tusentals tidpunkter in i sin analys samtidigt?

Författarna introducerar begreppet digitosome, data genererad mha digitala tekniker och uppladdade i molnet. Jämfört med andra kroniska tillstånd är patienter med diabetes den mest gruppen som är mest intresserad av självmonitorering.

Tekniska lösningar för diabetes har blivit vanligare och mer avancerade de senare åren. Smarta, kontinuerliga glukosmätare, blodtrycksmätare, aktivitetsmätare, uppkopplade vågar, smarta sockor och mini-ECG är några exempel. Författarna påpekar att fler stora real-life studier behöver utföras för att utvärdera deras säkerhet och användbarhet samt kvantifiera vad de gör för skillnad mot standardbehandling. Det finns också en rad appar till uppkopplade enheter men avsaknanden av interoperabilitet mellan de skapar en barriär för att effektivt använda de.

Bild på olika devicer som kan användas vid tex diabetesbehandling.

Kommentar från blogg-postförfattaren: Säkerheten av en device bör kunna testas på annat sätt en stora studier. Och för användning av en enskild patient på dennes initiativ är inte heller stora studier som visar på effekt viktiga, här kan man titta på effekten hos den individen istället. Vilket kan mätas på flertalet olika sätt tex genom att titta på individens medelglukos eller time-in-range. Sådant data skulle sedan retrospektivt kunna användas för att visa på (ev) effektivitet hos en population.

Kommunititet av personer med diabetes är förväntansfulla och vill adoptera ny teknik så fort som möjligt. En del av dessa personer har skapat #WeArwNotWaiting and OpenAPS (Open Artificial Pancreas). Det här är ett disruptivt initiativ för att få artificiell pankreas funktionalitet tillgängligare snabbare och mindre kostsamt till de individer som vill bygga sitt eget system. Med ett öppet system går man runt de långa, dyra och komplicerade auktoriserings- och marknadsföringsprocesserna och lägger mer ansvar på communityt och personerna som använder och bygger systemet till sig själva istället.

AI och diabetes

Ett vanligt fält för AI är medicinska bilder, för diabetes tex för att upptäcka retinopati. AI kommer att göra det möjligt för storskaliga interventioner som är personaliserade till den enskilda patienten karakteristik och, över tid, adapterad för att undvika hypoglykemier och diabetes komplikationer. Oavsett potentential, och trots de ökande digitala lösningarna så finns det väldigt lite forskning och evidens för att guida patienter och profession för att få så bra nytta som möjligt av all data som generas.

Kommentar från blogg-postförfattaren: Detta måste vi ju göra nåt åt :).

Framtida utmaningar

  • Att hitta nya digitala biomarkörer för att utvärdera behandling, tex time-in-range och glukosvariabilitet.
  • Hitta AI metoder för att prediktera risk för följdkomplikationer baserat på mer data än bara Hba1c.
  • Att träna patienter och profession att dra mer nytta av de digitala möjligheterna

Nästa steg för att få fram mer kunskap om diabetes kan fås om varje patient kan karakteriseras genom en kombination av deras kliniska och epidemiologiska data med deras genom och digitala data. På detta sätt kan man identifiera innovativa digitala biomarkörer och hur de korrelerar med kliniska parametrar som används idag. Men för att göra detta är det mycket utveckling som behövs. Det finns idag inte tillräcklig interoperabilitet och dataöverföring för att göra detta möjligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *