Spetspatienter – en ny resurs för hälsa

Ibland brukar jag säga att jag har lite svårt att hålla tyst. Men idag har jag varit på ett rapportsläpp där jag mestadels höll tyst, det fanns så himla många andra människor som ventilerade bra tankar helt enkelt! Men jag reflekterar gärna lite i efterhand på det jag har hört under dagen.

Rapporten

Jag ser verkligen fram emot att få läsa rapporten i sin helhet. För er som också vill läsa den hittar ni den här. För er som istället vill se en kortare presentation av den kolla in denna länken, här kan ni se hela seminariet kring rapportsläppet.

Barnperspektivet

Kan ett barn vara spetspatient? För det första kan ju vem som helst kalla sig spetspatient och det är upp till var och en att bestämma. Men är barn kompetenta nog att ta sina egna vårdbeslut.

Självklart kan detta passa in också på barn, och speciellt äldre barn och unga. Jag skulle vilja delge en berättelse från min uppväxt med diabetes typ 1 för att ge er ett exempel.

Jag var ungefär 14 år och hade precis börjat på högstadiet. Skolan var stor, och livet omvälvande. Det var nya klasskamrater och lärare att lära känna och mycket nytt att vänja sig vid. Under den här tiden hade jag väldigt svårt att komma ihåg att ta med min insulinspruta till matsalen vid lunchen. I princip tog jag aldrig lunchinsulin. Jag visste att det var dåligt, men hur jag än försökte så var det liksom alltid nånting som störde tankarna precis när vi gick ur klassrummet. Och inte var det lockande att gå tillbaka och hämta sprutan, komma efter alla kompisar och kanske inte få en plats vid bordet tillsammans med de sen.

Därför ville jag hitta ett sätt att inte behöva komma ihåg mitt lunchinsulin. På den här tiden var det väldigt vanligt med olika sorters mixinsuliner, snabbverkande och långverkande blandat. Helt perfekt att ta bort det snabbverkande insulinet till frukost och ta ett mixinsulin istället. Jag meddelande läkaren mina planer på mitt nästa besök, det här var ju på barnavdelning så det var rätt täta besök. ”Ja…. Det är kanske inte vad jag skulle rekommendera. Men det är klart, det kan funka bättre än att glömma. Och om du vill prova.” var ungefär svaret som kom från läkaren. Så här i efterhand, 20 år senare, har jag förstått att alla inte gör så här. Men för mig var det självklart att fundera över och lösa mina egenvårdsproblem redan då.

Matchning

Det är inte bara viktigt att identifiera spetspatienter, det är också viktigt att identifiera spetsvårdare. Personer med sjukvårdsyrke som vill prova nytt, diskutera problemlösning med sina patienter och vrida och vända på både sjukvården och egenvården för att uppnå bästa möjliga hälsa för patienten. Helt rätt tänker jag! Tack Eskil Deksell för dina kloka tankar. Vi måste tänka på att även vårdpersonal är olika, och för att få bästa möjliga effekt måste det finns en bra matchning mellan vårdgivare och patient. Därför tycker jag att vi måste vara öppnare med vilka synsätt och fördelar olika personer i sjukvården har, för att möjliggöra bästa möjliga matchning.

Övrigt

Förutom det jag har skrivit om ovan fick jag höra flera bra tankar under dagen. Här är ett axplock av vad jag antecknade:

  • Vi behöver lära oss mer om vår vård och vårt vårdsystemet, kanske i hemkunskapen. Vi behöver lära oss att vi inte behöver gå till doktorn för allt tex. (Lise Lidbäck)
  • Vi måste börja tänka på vad vi patienter kan bidra med, och göra det. (Eskil Degsell)
  • Vi måste låta folk ta eget ansvar för sin egen hälsa (Maria Hägglund)
  • Det här är ett revirproblem, vi går in på läkarnas område och det bemöts ofta kritiskt. Vart är de kritiska rösterna här? (Bo H)

Ps. Viss reservation för felcitering och ev knutet till fel person. Hör av er om ni vill att jag ska rätta nåt.

2 reaktion på “Spetspatienter – en ny resurs för hälsa

  1. Pingback: SPETSPATIENTER – En ny resurs för hälsa – Rapportsläpp och Seminarium – Patientmakt

  2. Visst är det vi som lärt oss från grunden hur systemet och strukturerna fungerar som ska vara med och påverka när vi bygger en mer patientsäker och personcentrerad vård!
    Nu måste vi få hela den stora patientgruppen i samhället att samverka kring sina rättigheter – information, undervisning och inte minst spetspatineter bidrar som ”plogbillar”.
    Bra jobbat Hanna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *